Samhörighet

Vi älskar detta folk och den trevliga kulturen. Här är det inte svårt att få leenden tillbaks när man ler mot människor. Hemma i Sverige tittar oftast bara folk konstigt tillbaks på en. ;-) Vi upplever det ganska lätt att få kontakt med människor här. Det går också att få en ytlig vänskap ganska fort. Det som varit utmaningen här det är att komma sina vänner lite närmare.
Det är inte enkelt för någon att vara sårbart ärlig. För en thailändare är det nästan omöjligt.

Ändå är det ju en kultur av sådan vänskap vi vill skapa. Där man får vara den man är tills man blir den man skall... En vänskap där man lägger undan maskerna. Här i Sydostasien är det värsta man kan göra att förlora sitt ansikte, sin mask. Bibeln talar om att om vi skall ha verklig gemenskap behöver vi lägga undan maskerna. (Se 1 John kap. 1)

För att kunna lägga av sig maskerna behöver vi trygghet. Många brottas med sin osäkerhet. Men i gårdagens nattvard blev Guds kärlek så tydlig. I den tryggheten kändes det som om många fick byta sin osäkerhet mot sårbarhet. Och i den sårbarhetens gemenskap finns en oerhörd styrka. När vi delade brödet upplevde vi en samhörighet vi inte tidigare upplevt i vår församling. Be gärna för att detta får fortsätta, att vår församling får skyddas från hyckleri och istället präglas av äkta vänskap och att de som nu växer in i ledarskap får bli helt trygga, ärliga och sårbara inför varandra.

Denna bild togs efter tjejfikat på söndagens eftermiddagsmöte då Sven och Inga Wikström också besökte oss.